Jag vaknade imorse och för första gången på väldigt länge så var mitt förflutna där det borde vara. Det gör mig kanske inte hoppfull men det känns som ett stort steg i rätt riktning. Klarar jag av att hålla mig själv i den här sinnesstämmingen i tre- fyra månader så kan jag nästan friskförklara mig. Vilket gör att jag kan kanske fundera på att flytta - plugga- på en annan ort. Åka dit ingen känner mig och faktiskt vara fri från allt. Kanske jag kan börja handskas med dom problemen som jag har räknat som dom mindre. Dit räknas mina människoproblem.

Vänta lite jag tror jag ser solen- japp solen skiner nästan! Mitt liv ljusnar visst.

//Ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.   Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte en...

Jag vill inte låta meldodramatisk- eller jo, det vill jag-men jag vill dö. Jag hostar nu och inser att jag håller på att få feber. Livet suger.   Okej.   Det finns en röst inombords som säger åt mig att sluta vara löjlig. För det är sant, jag...

Jag försöker verkligen vänja mig själv med att jag är blond igen. Det går inte så bra, jag är närmare att raka av mig håret och kalla mig själv Ed än vad jag har varit på väldigt länge. Och med väldigt länge så menar jag kanske..två veckor?   Ann...

Jag vet att detta kommer vara ett sånt där väldigt löjligt blogginlägg- men jag tänker skriva det ändå.   Mr G. jag tror allvarligt talat att om vi bodde närmare varandra att jag skulle börja ifrågasätta mina känslor gentemot dig.  Det skrämmer m...

För några dagar sen så såg jag delar av gladiatorerna. Det skrämde mig att jag först insåg att jag inte personligen gillar tjejer som är så muskulösa. I nästa ögonblick så tänker jag på att jag borde träna mer, för jag börjar se ut som en potatis. Mi...