Vad är det med mig? Den senaste tiden har varit väldigt förvirrande. Ibland har jag känt mig som jag brukar. Fast ganska ofta har jag varit...mig själv antar jag. Som den människan jag var innan allt rasade. Jag menar inte att jag har glömt det, utan att jag kanske är redo att gå vidare. Kanske det är dags att låta det förflutna stanna där. Jag är inte så dum att jag tror att det kommer att bli lätt. Det är dags att jag blir vuxen nu. Det är nämligen så lätt att gnälla på mitt förflutna, men om jag inte gör något så kommer jag inte att ha någon framtid. Det är något jag är säker på.

Vem vet kanske är det här är dom första stegen mot en ljus framtid? Eller ett nytt mörker? Jag vet inte, men jag tror att jag är redo för bägge. Helt ärligt vad skulle universum kunna göra mot mig? Som jag inte har varit igenom tidigare?

//Ciao!   

Nu är jag riktigt less! Jag har seriöst inte sett solen på en hel månad! Inte för att jag vill gnälla på att det är varmt, men var är min sol?

Kan man bli tokig av att inte se solen? Jag vet inte men det känns så. Funderar på att dra till Italien, nån som vill hänga med?

//Ciao!