Idag har varit den värsta dagen på väldigt länge. Precis när jag har trott att ångesten ska ge med sig, så har den börjat om. Jag tror att på min egen skala ligger jag på en seriös sjua just nu. Fast man kan ju se det så här också, jag har ju inte varit lägre på skalan än kanske en trea på sju år. När jag når tio så kan jag inte fungera normalt. Det är då folk märker att jag mår dåligt. Min skala går tyvärr inte högre än så. Det enda som är bra när jag är så högt upp är att självmordstankarna försvinner. Visserligen förvinner typ hela jag då. Det är då jag inte har några minnen om vad som händer, dom senaste fem åren har jag varit där två gånger. Fyra månader första gången, tre den andra. Förhoppningsvis så kommer jag inte högre än så här den här gången.

Helt ärligt så har jag så svårt att förstå att jag har mått så här i sju år nu. Det är jäkligt länge. Visst finns det folk som har hjälpt mig det förekar jag inte, men jag trodde att min ångest var tydligare än så här. Jag är så trött, varje morgon kliver jag upp och börjar ljuga. Varje morgon hoppas jag att det inte ska hända något som kräver mer av mig än vad jag redan ger. Trots allt det här, så har jag haft det värre. Helt ärligt så är jag förvånad att jag lever. Jag har levt längre än vad jag någonsin trodde att jag skulle göra. Jag trodde nämligen att det var slut är jag fyllde femton. Det är fem år sedan, nu är frågan kommer jag att få se fem år till?

Kanske, det är en märklig värld.

//Ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.   Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte en...

Jag vill inte låta meldodramatisk- eller jo, det vill jag-men jag vill dö. Jag hostar nu och inser att jag håller på att få feber. Livet suger.   Okej.   Det finns en röst inombords som säger åt mig att sluta vara löjlig. För det är sant, jag...

Jag försöker verkligen vänja mig själv med att jag är blond igen. Det går inte så bra, jag är närmare att raka av mig håret och kalla mig själv Ed än vad jag har varit på väldigt länge. Och med väldigt länge så menar jag kanske..två veckor?   Ann...

Jag vet att detta kommer vara ett sånt där väldigt löjligt blogginlägg- men jag tänker skriva det ändå.   Mr G. jag tror allvarligt talat att om vi bodde närmare varandra att jag skulle börja ifrågasätta mina känslor gentemot dig.  Det skrämmer m...

För några dagar sen så såg jag delar av gladiatorerna. Det skrämde mig att jag först insåg att jag inte personligen gillar tjejer som är så muskulösa. I nästa ögonblick så tänker jag på att jag borde träna mer, för jag börjar se ut som en potatis. Mi...