Total frihet. Det är något som jag har gått och funderat på dom senaste dagarna. Alltså att kunna vara totalt egoistisk när det gäller sin tid. Att vara så självständig att man inte är i behov av en partner. Att veta att vilka problem som än dyker upp så kan man hantera dom.

Jag vill vara sån. Fast sen så undrar jag om man blir så självständig kommer man att leva ensam då? Kanske.

Annars så har jag tvingats att utöka mina promenader för att nästan kunna må bra. Jag har en oroande känsla av att jag kommer att bryta ihop snart. Att mina föräldrar kommer att hitta mig gråtandes i mitt rum för att jag inte orkar mer. Jag hoppas att det inte kommer att hända, men jag vet helt ärligt inte hur mycket mer jag orkar.

//Ciao!  

Jag behöver en paus från mig själv. Jag vill inte behöva vara på min vakt hela tiden, jag vill kunna eventuellt dricka en öl med mina vänner. Jag vill kunna släppa taget lite, men jag har gjort det ett par gånger och jag har lärt mig att det är bäst att jag inte utmanar ödet. Fast ibland har jag lekt med tanken på att låta någon annan..men hur ska man säga det då?  " Du, håll koll på mig medans jag festar lite så jag inte gör något dumt!" Jo det lär ju funka bra va? Eller kanske inte.

Sen så tänker jag vad är det värsta som kan hända? Fast det behöver jag nog inte skriva här, för det vet ni nog. Inte för att jag är rädd, men jag skulle såra så många då.

//Ciao!

Jag vet inte vad som är med mig, ena dagen så mår jag så dåligt att jag knappt orkar andas och ibland så mår jag helt okej. Så det stör mig lite, jag mår helt enkelt inte så bra. Jag antar att det är något jag får stå ut med, precis som alla andra år. Det spelar mindre roll att jag mår dåligt för jag kan hantera det, men jag säger inte att det är lätt.

 Mina släktingar är på mig för att dom vill att jag ska plugga vidare. Hur ska jag få dom att förstå att det inte är så lätt? Vi träffas kanske tre veckor varje år, det är så lätt att hålla fasaden under den tiden så dom vet ingenting om vad jag har gått igenom. Så jag ler och säger att jag inte vet vad jag vill bli. Jag har blivit en väldigt bra skådespelerska.

//Ciao!

Mörker. Eller rättare sagt så gör det ont. Det spelar ingen roll hur lycklig jag låtsas vara när jag träffar såna som jag bryr mig om- jag är det inte. Ibland ser jag mig själv säga allt som jag har hållit inne för deras skull, jag undrar hur chockade dom skulle vara. Fast jag inser att jag förmodligen inte kommer att göra något sånt igentligen.

Igår var jag med ms P, det är anledningen till varför mina tankar går åt det här hållet idag.

//Ciao!

Helt ärligt så vet jag inte om jag mår bra. Jag är rätt ångestfri, men ibland kommer jag på mig själv med att ha självmordstankar. Inte för att det igentligen skrämmer mig, jag har ju levt med såna tankar så länge. Fast enligt mig så mår jag inte dåligt!

Ska träffa ms P idag-. Det ska bli trevligt, det var ett tag sen vi sågs.

En fråga är jag knäpp?

//Ciao!

Min mor frågade vart jag har varit. Jag vet nämligen ingenting alls om OS. För så här är det: jag bryr mig verkligen inte alls om vad som händer där borta. Jag vet att jag inte är ensam, men i min familj är jag det. Hela familjen är idrottstokiga när det gäller sånt här.

Annars så ska jag till staden idag, så kanske ses vi där. Om ni känner igen mig.

//Ciao!

Higer than hope. Den låten är fortfarande väldigt bra. Problemet är att den är så...verklig. Jag har varit där, jag är fortfarande där. Det skrämmer mig.

Jag är rädd. Problemet är att jag inte vet varför.

//Ciao! 

Nightwish- Higer than hope

Time it took the most of me
And left me with no key
To unlock the chest of remedy
Mother, the pain ain`t hurting me
But the love that I feel
When you hold me near

The hopes were high
The choirs were vast
Now my dreams are left to live through you

Red Sun rising
Drown without inhaling
Within, the dark holds hard

Passiontide
An angel by my side
But no Christ to end this war
To deliver my soul from the sword
Hope has shown me a scenery
Paradise poetry
With first snow I`ll be gone

The hopes were high
The choirs were vast
Now my dreams are left to live through you

Red Sun rising
Drown without inhaling
Within, the dark holds hard
Red Sun rising
Curtain falling
Higher than hope my cure lies

[I would just like to think that, it's not why it happened to me. But why was I saved? What else can I do now?]

Your death saved me

[Being in the dark about something, I can’t even tell you how scary it is. You don’t know what’s inside; you don’t know what’s going to happen to you. The best way to put somebody at ease is to inform them, even if it’s the grim truth.]

Red Sun rising
Drown without inhaling
Within, the dark holds hard
Red Sun rising
Curtain falling
Higher than hope my cure lies

Red Sun rising
Drown without inhaling
Within, the dark holds hard
Red Sun rising
Curtain falling
Higher than hope my cure lies