Jag hatar att kliva upp på morgonen. Det spelar igentligen ingen roll hur länge jag har sovit, det är alltid som om jag river sönder  mig själv. En del av mig är fortfarande kvar i sängen.

Så nu ska jag träffa min bästa killkompis. Det var över ett år sedan vi sågs senast, jag vet att det är pinsamt att erkänna men jag blir faktiskt lite nervös. Jag vet att det är fånigt, vi har alltid kommit väldigt bra överens.  Fast det förändrar inte hur jag känner. Det här är så långt i från mig själv som jag kan komma. Jag blir aldrig nervös. Lustigt. Det var prat om att vi skulle campa, så vi får väl se hur det går. På det viset slipper jag ju sminka mig också=)

//ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.   Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte en...

Jag vill inte låta meldodramatisk- eller jo, det vill jag-men jag vill dö. Jag hostar nu och inser att jag håller på att få feber. Livet suger.   Okej.   Det finns en röst inombords som säger åt mig att sluta vara löjlig. För det är sant, jag...

Jag försöker verkligen vänja mig själv med att jag är blond igen. Det går inte så bra, jag är närmare att raka av mig håret och kalla mig själv Ed än vad jag har varit på väldigt länge. Och med väldigt länge så menar jag kanske..två veckor?   Ann...

Jag vet att detta kommer vara ett sånt där väldigt löjligt blogginlägg- men jag tänker skriva det ändå.   Mr G. jag tror allvarligt talat att om vi bodde närmare varandra att jag skulle börja ifrågasätta mina känslor gentemot dig.  Det skrämmer m...

För några dagar sen så såg jag delar av gladiatorerna. Det skrämde mig att jag först insåg att jag inte personligen gillar tjejer som är så muskulösa. I nästa ögonblick så tänker jag på att jag borde träna mer, för jag börjar se ut som en potatis. Mi...