Hmm...jag är inte helt säker om jag gillar bloggplatsen. Fast jag vänjer mig nog. 

Just nu skulle jag vilja vara någon annanstans, inte för att jag tror att mitt liv skulle vara lättare att leva där. Det är bara så att jag saknar mitt gamla liv. Eller det gör jag igentligen inte heller, jag saknar min vän så mycket idag. Jag borde inte känna  mig övergiven men det gör jag. Lustigt igentligen hur jag på så kort tid faktiskt har lyckats bli fri ångesten- men sorgen jag känner har jag fortfarande i mitt hjärta. Jag ville igentligen aldrig leva i en värld där hon inte existerade. Nu är jag tvungen att göra det. Mitt hjärta kan fortfarande nästan känna henne. Men bara nästan. För trots allt så är hon ju död- och jag är vid liv, typ. Ibland funderar jag på om  jag faktiskt lever- men det är en annan historia.

//Ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.   Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte en...

Jag vill inte låta meldodramatisk- eller jo, det vill jag-men jag vill dö. Jag hostar nu och inser att jag håller på att få feber. Livet suger.   Okej.   Det finns en röst inombords som säger åt mig att sluta vara löjlig. För det är sant, jag...

Jag försöker verkligen vänja mig själv med att jag är blond igen. Det går inte så bra, jag är närmare att raka av mig håret och kalla mig själv Ed än vad jag har varit på väldigt länge. Och med väldigt länge så menar jag kanske..två veckor?   Ann...

Jag vet att detta kommer vara ett sånt där väldigt löjligt blogginlägg- men jag tänker skriva det ändå.   Mr G. jag tror allvarligt talat att om vi bodde närmare varandra att jag skulle börja ifrågasätta mina känslor gentemot dig.  Det skrämmer m...

För några dagar sen så såg jag delar av gladiatorerna. Det skrämde mig att jag först insåg att jag inte personligen gillar tjejer som är så muskulösa. I nästa ögonblick så tänker jag på att jag borde träna mer, för jag börjar se ut som en potatis. Mi...