Jag gillar inte mig själv så mycket just nu. Inte för att jag har gjort något speciellt, eller för att jag har inte har gjort något som jag borde ha gjort. Jag kan inte ens säga att jag har en dålig dag. Idag har jag helt enkelt en stark avsky mot mig själv.

Hur ska jag kunna förklara mitt liv just nu? Jag har inga speciella problem, kanske är det där som felet ligger. Jag har aldrig haft det så här beskymmerslöst så länge. Jag borde vara nöjd just nu men det är jag inte. Det känns som om jag tittar på pusslet av mitt liv och allt ser ut att stämma, men i ögonvrån ser jag att det är fel. Det värsta är att jag inte vet vad som inte stämmer.

Jag har några ideér:

Så fort jag faktiskt har en dålig dag så känner jag  mig ensam,så kanske saknar jag någon att älska.

 Jag saknar utmaningar i mitt liv.

Men och andra sidan: Så accepterade jag att jag skulle vara ensam när jag var fjorton ungefär. Även fast jag mår bättre nu så vågar jag inte ta risken att såra någon, eller såra mig själv. För om jag skulle älska någon och bli lämnad- så vet jag inte hur jag skullle reagera. I värsta tänkbara scenario så kommer jag att ta det så hårt att jag kanske hamnar i mörkret igen. Och jag vet hur nära det var att jag gjorde något oförlåtligt. Det skulle såra alla andra som jag känner- så jag vågar helt enkelt inte bli sårbar igen.  När det gäller utmaningarna så kan jag bara säga, jag har snart haft en ångest ri månad. Jag har haft utmaningar så att det räcker.

//Ciao!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vissa kvällar så fastnar jag i mitt egna tankar. Jag tar mig helt enkelt inte ut, ikväll är en sådan kväll. Det är sådana kvällar som jag ibland blir en fara för mig själv.   Jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Eller är det så att jag inte en...

Jag vill inte låta meldodramatisk- eller jo, det vill jag-men jag vill dö. Jag hostar nu och inser att jag håller på att få feber. Livet suger.   Okej.   Det finns en röst inombords som säger åt mig att sluta vara löjlig. För det är sant, jag...

Jag försöker verkligen vänja mig själv med att jag är blond igen. Det går inte så bra, jag är närmare att raka av mig håret och kalla mig själv Ed än vad jag har varit på väldigt länge. Och med väldigt länge så menar jag kanske..två veckor?   Ann...

Jag vet att detta kommer vara ett sånt där väldigt löjligt blogginlägg- men jag tänker skriva det ändå.   Mr G. jag tror allvarligt talat att om vi bodde närmare varandra att jag skulle börja ifrågasätta mina känslor gentemot dig.  Det skrämmer m...

För några dagar sen så såg jag delar av gladiatorerna. Det skrämde mig att jag först insåg att jag inte personligen gillar tjejer som är så muskulösa. I nästa ögonblick så tänker jag på att jag borde träna mer, för jag börjar se ut som en potatis. Mi...